The purpose of this essay is to analyze how the Trojan prince Paris is described in the Iliad and in the movie Troy in regard to love and bravery. Thereafter an analysis of the similarities and differences between the Iliad and the movie Troy will be made. There will also be a discussion why there are differences between an epic story which was made for over two thousand years ago and a modern movie made in the twenty-first century. The differences will be based on the perspective ancient Greek culture versus filmmaking of the twenty-first century. The method that has been used is narrative analysis where the primary data, the Iliad and the movie Troy, have been interpreted.                        The Trojan prince Paris is described as a young, handsome man driven by his passion for Helen.

The purpose of this essay is to analyze how the Trojan prince Paris is described in the Iliad and in the movie Troy in regard to love and bravery. Thereafter an analysis of the similarities and differences between the Iliad and the movie Troy will be made. There will also be a discussion why there are differences between an epic story which was made for over two thousand years ago and a modern movie made in the twenty-first century. The differences will be based on the perspective ancient Greek culture versus filmmaking of the twenty-first century. The method that has been used is narrative analysis where the primary data, the Iliad and the movie Troy, have been interpreted.                        The Trojan prince Paris is described as a young, handsome man driven by his passion for Helen.

I dagens digitala mediesamhälle är det väldigt enkelt för människor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tänka på vad en bild faktiskt är. Denna uppsatsen är en studie som undersöker tanken och färgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger på om man kan använda sig av gamla färgteorier från 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjälp av Johann Wolfgang von Goethes färglära som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och ställa dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande är relevanta på så sätt att man kan ta hjälp av dem om man vill förmedla vissa känslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

I dagens digitala mediesamhälle är det väldigt enkelt för människor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tänka på vad en bild faktiskt är. Denna uppsatsen är en studie som undersöker tanken och färgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger på om man kan använda sig av gamla färgteorier från 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjälp av Johann Wolfgang von Goethes färglära som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och ställa dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande är relevanta på så sätt att man kan ta hjälp av dem om man vill förmedla vissa känslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

This essay examines how the meaning of an absurd play may be affected by how the reader understands the text. To address this problem I have turned to Wolfgang Isers theory of reception. Primarily I have taken on that the creation of meaning comes about when the reader fills in blanks in the text. I have also used Martin Esslins work on the theater of the absurd. I have mainly studied his research on Harold Pinter.

The purpose of this essay is to investigate and discuss the current state of game research and its potential usage in didactic situations. The essay is divided in two parts. Part one consists of an attempt to comment preceding contemporary game research and address possible myths that have been established. Part two aims to discuss games narrative capacity and function in education using the theories and terms laid down by Wolfgang Iser and Gérard Genette.Contemporary game research tends to focus on classic retro games, trying to form theories for a general understanding of the media. This is a useful method as long as the purpose of the study is to define how game mechanics and layout are formed.

Det finns inget som specifikt kan benämnas som antroposofisk landskapsarkitektur. Dock bidrar den antroposofiska helhetssynen till en omsorg om landskapet och en förkärlek att tydligare visualisera samband. Man menar att människan måste ta ett högre moraliskt ansvar för sin omvärld och tänka i kretslopp istället för avfall. Samtidigt finns inom antroposofin en ständig medvetenhet om de estetiska aspekterna på såväl detaljnivå som i det övergripande landskapet. Läran grundades av österrikaren Rudolf Steiner i början av 1900-talet, mycket av hans tankar var vidareutvecklingar av Johann Wolfgang von Goethes filosofier.

Undersöker hur den berättartekniska strukturen i John Fowles roman The French Lieutenant's Woman skapar en interaktion mellan läsare och text. Syftet är att diskutera hur detta bidrar till det didaktiska budskap som romanen tycks formulera.Uppsatsen använder Shoshana Felmans teorier om överföring mellan läsare och text och Wolfgang Isers begrepp "den implicita läsaren" som verktyg för analysen..

This essay examines the grotesque in Samuel Becketts wellknown play Waiting for Godot. The play is primarily seen as an icon of absurdism, and it is such not appropriate to examine the play as if it belongs to the litterary genre of grotesque. The primary purpose of absurdism is to reveal the pointless- and emptiness of existence. In order to illustrate these points absurdism will often make use of the common characteristics of the grotesque. With this in mind I present, within this essay, an eximination of whether Samuel Becket makes use of these characteristics to assist his portayal of emptiness in Waiting for Godot.A prior understanding of absurdism is required and i have as such primarly used Martin Esslins famous studies.The studies of the grotesque are mainly represented by two theorists.

Abstract Näslund, Gabriella och Petersén, Katrin (2011) Fattig? En studie om pedagogers förhållningssätt till begreppen fattigdom och klass. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola Denna uppsats handlar om pedagogers förhållningsätt till begreppen fattigdom och klass utifrån ekonomiskt skilda område. Resultaten utifrån analysen visar att fattigdom är svårt att definiera för samtliga pedagoger. Fattigdom är även relativ till tid och plats och vad en individ anser vara nödvändigt för en skälig levnadsstandard.

Företagspolicy påverkar rekryterarens val av nya medarbetare. Detta undersöktes i en experimentell studie där 120 studenter vid Lunds universitet deltog. Hälften fick ta del av en platsannons som var antingen rättviseinriktad eller lojalitetsinriktad. Därefter fick de skatta värme- respektive kompetensfrågors lämplighet för en intervjusituation i förhållande till tjänsten. Sista steget i enkäten innehöll tre fiktiva cv:n som varierade kompetens i relation med utländskt/ svenskt namn.

This essay concerns the fantastic and its position in narration. The fantastic's defintion is based on Martin Horstkotte's defintion in The Postmodern Fantastic and the essay focuses on the noncontextual aspects such as the clash between two incompatible fictional worlds and the absence created. Instead of the ordinary identification of the established fictional world with realism and our reality it is suggested that both of the colliding fictional worlds are fictive and that the established one not necessarily need to be realistic. Exampels on how the fantastic takes place on the syntagmatic level in a narration is drawn from the short story ?Samvetets fantasi? by Clas Livijn when analysed with Peter Brooks' closurebased narratology theory in Reading for the Plot.

This essay concerns the fantastic and its position in narration. The fantastic's defintion is based on Martin Horstkotte's defintion in The Postmodern Fantastic and the essay focuses on the noncontextual aspects such as the clash between two incompatible fictional worlds and the absence created. Instead of the ordinary identification of the established fictional world with realism and our reality it is suggested that both of the colliding fictional worlds are fictive and that the established one not necessarily need to be realistic. Exampels on how the fantastic takes place on the syntagmatic level in a narration is drawn from the short story ?Samvetets fantasi? by Clas Livijn when analysed with Peter Brooks' closurebased narratology theory in Reading for the Plot.

This essay concerns the fantastic and its position in narration. The fantastic's defintion is based on Martin Horstkotte's defintion in The Postmodern Fantastic and the essay focuses on the noncontextual aspects such as the clash between two incompatible fictional worlds and the absence created. Instead of the ordinary identification of the established fictional world with realism and our reality it is suggested that both of the colliding fictional worlds are fictive and that the established one not necessarily need to be realistic. Exampels on how the fantastic takes place on the syntagmatic level in a narration is drawn from the short story ?Samvetets fantasi? by Clas Livijn when analysed with Peter Brooks' closurebased narratology theory in Reading for the Plot.

This essay concerns the fantastic and its position in narration. The fantastic's defintion is based on Martin Horstkotte's defintion in The Postmodern Fantastic and the essay focuses on the noncontextual aspects such as the clash between two incompatible fictional worlds and the absence created. Instead of the ordinary identification of the established fictional world with realism and our reality it is suggested that both of the colliding fictional worlds are fictive and that the established one not necessarily need to be realistic. Exampels on how the fantastic takes place on the syntagmatic level in a narration is drawn from the short story ?Samvetets fantasi? by Clas Livijn when analysed with Peter Brooks' closurebased narratology theory in Reading for the Plot.